Isomer [d016]

Har du någonsin känt så här?
fångad i ett nät av lögner som klingar så sant
bitande syra mot naken hud
paralyserad/katatonisk, inuti i upplösningstillstånd

Fjättrad av en kedja smidd av obrytbar metall
en amalgam av självvald ensamhet av skam av hat
med en bests varma andedräkt mot en blottad nacke
och en tryckande känsla från ditt bröst

En rekursiv individ, som existerar för att existera
har du någonsin känt att ditt liv inte är ditt
inte är gott, inte är vackert eller önskvärt
av någon anledning förutom att du är vid liv

Har du någonsin tänkt att du borde känna så här
klamrandes fast vid skenverk och tom rutin
kanske finner jag syfte i död som jag inte fann i liv
som näring kanske mull kanske dröjande tankeverksamhet

Fundament eroderade av veckovis inaktivitet
urholkad existens utan livlinor utan rörelse
hur många veckor tar det innan kroppen hittas
En saponinstod framför teven, kallt skimrande